När vi åkte tillbaka hem efter lite mer än en vecka i Sverige stannade vi i Istanbul i 22 timmar på vägen, för att få något som skulle ens vara i närheten av "riktig" semester.
Först åkte vi in till stan och tog in på vårt hotell, varefter vi promenerade runt för att hitta någonstans att äta. Vi hamnade på den här ursöta (men väldigt turistiga gatan) och hittade en restaurang. Först testade vi att sitta ute (dock under infravärme), men det var 3 grader ute och infravärmen värmde inte tillräckligt för min smak.
Så vi gick in istället och satte oss där och hade den här finfina utsikten över baren.
Sen promenerade vi runt lite när vi gick därifrån och passerade bland annat de här med ljusslingor överbelamrade balkongerna.
Och den här toksöta gatan.
Och vi fick förbi den här restaurangen som såg så mysig ut att vi nästan ångrade oss att vi inte ätit där.
Sen hängde vi på rummet, sov i svalt rum och kollade på jättedålig turkisk tv med spåtanter. När vi vaknade gick vi och åt en finfin frukostbuffé där höjdpunkten var pannkakor formade som pyttesmå hjärtan. Om ni ska till Istanbul kan vi varmt rekommendera Seraglio Hotel.
När vi checkat ut och packat ihop oss vandrade vi med väskorna ner på stan för att ta oss till spårvagnen. Först gick vi förbi en liten utomhusbasar.
Där sålde de fina saker som kuddar, men vi hade ingen tid att gå och titta.
Vi bodde precis i närheten av Blå Moskén så vi gick förbi den. Stor och ståtlig som vanligt.
Peter passade på att turistposera framför Hagya Sophia.
Och jag ville ju inte vara sämre, så vi pallrade in oss på gården till blå moskén och jag ställde mig framför pliktskyldigt. Peter tänkte smita in och titta, men det skulle börja en mässa (? ingen aning vad den islamska motsvarigheten heter) om 2 min, så vi skippade det och traskade vidare.
Istället hittade vi en ytterst söt liten katt. Hela Istanbul kryllade av katter för övrigt.
Vi kom fram till stora gatan där spårvagnen gick. Peter köpte små poletter och jag fotograferade omgivningarna.
Från spårvagnen såg vi mycket fint, bland annat det här senapsgula hotellet som jag blev lite kär i.
Sen passerade vi en glittrig turkisk flagga som jag också blev lite kär i.
Sedan var vi framme vid flygplatsen och gjorde vanliga flygplatsaktiviteter: äta dålig mat, kolla taxfree-grejer (och bli lite ledsen för de inte hade de Marc Jacobs-parfymer jag ville ha), köpa alldeles för varmt te på starbucks och sen läsa och hänga vid gaten. Vi åkte till och med i tid, men de hade glömt leverera vår veggomat till flyget, så vi fick några förrätter. Himla tur att vi blev hämtade på flygplatsen i Accra och direkt körd till favoritindiern för vår standardmiddag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar